Inspirerad, imponerad, ödmjuk och motiverad! Det är de ord jag vill använda för att sammanfatta min intensiva och relativt korta arbetsresa till Östafrika med Ingenjörer Utan Gränser Sverige i somras. Jag är ödmjuk inför att äntligen ha fått resa hit för att lära mig mer om situationen och de utmaningar många människor står inför i både Tanzania och Uganda. Men viktigast av allt är att jag är motiverad att göra mer.
I Uganda fick jag träffa sex unga, smarta, passionerade och ambitiösa nyutexaminerade ingenjörer som själva försöker förbättra livet för nästa generation genom humanitär ingenjörskonst. Tillsammans med teamet på plats genomförde vi workshops för att ta reda på mer om deras arbete och hur vi kan samarbeta i frågan – vilket är mycket kopplat till den forskning jag själv (försöker) bedriva här i Sverige.
I Tanzania var uppdraget att utvärdera och försöka förbättra ett digitaliseringsprojekt som genomfördes för ungefär två år sedan i samarbete med Sandvik. Ett datorrum har installerats på en gymnasieskola endast för flickor, med syftet att förbättra möjligheten för unga flickor att uppnå digital kompetens. Detta ledde till en serie intervjuer och workshops med både elever och lärare.
Före min resa fick jag höra vissa 'fördomar' och jag hade en hel del förväntningar. Vissa stämde, som att människorna i Uganda och Tanzania är otroligt vänliga och att det finns många utmaningar kopplade till FN:s globala hållbarhetsmål. Sammanfattningsvis skriver jag detta främst för att öka medvetenheten om IUG Sveriges olika projekt och möjligheter att engagera sig, och eventuellt inspirera andra att delta.
Av: Adam Mallalieu, teammedlem Digitaliseringsprojektet, Ingenjörer Utan Gränser Sverige